Vad händer med ekonomin efter skoltiden?

I Sverige är det lagstadgad skolgång i 9 år och sedan är det valfritt att studera vidare i 3 år på gymnasiet. Vill man därefter skaffa sig en högre utbildning kan man ansöka till högskola eller universitet och ta examen i tre steg kandidat, master eller doktor. Snabbt räknat kan man säga att vi spenderar minst 12 år av våra liv i skolan och sedan ytterligare 11 år om man vill uppnå en doktorsexamen, men det vanligaste är att man enbart väljer att satsa på en masterexamen, vilken tar 5 år att uppnå. Men vad händer sen då?

486330-broke-business-manEfter studentlivet, som kantats studiestöd och studielån, är det dags att ge sig ut i arbetslivet. Det första som nyexaminerade studenter brukar reagera på är minskningen av inkomster eftersom man inte längre har studielånet att luta sig tillbaka på. Dessutom är det många som under studietiden valt att flytta ut från sina studentkorridorer eller familjehem för att stå på egna ben med egen lägenhet. Så när pengarna inte längre kommer in varje månad och när det är dags att betala tillbaka sina studieskulder kan det bli svårt att ha koll på sin ekonomi på samma sätt som man brukade. Därför kan det vara bra att ha ett sparkonto redan under studietiden där man samlar på sig ett sparkapital att använda sig av efter examen. Ett tips är att inte vända sig till de vanliga bankerna utan istället se sig om efter aktörer som levererar bättre ränta. En fördel är alltså att istället öppna ett sparkonto hos långivaren Bluestep som har precis samma insättningsgaranti som hos vilken annan bank som helst men som ger en högre avkastning ju längre du har dina pengar hos dem.  Vidare med ett sparkonto här är att man även ansöka om blancolån eller bolån hos samma aktör och eftersom man redan har sina sparpengar hos dem kan det bli lättare att få lånet beviljat.

Bluestep